Min mamma har dock fötterna djupt nedskjunkna i den jämtländska myllan. En mylla som ibland smyger sig innanför hjärnbarken tycker det mig på mitt årliga julbesök i Jämtland. Aceh har för övrigt precis som Jämtland en aktiv självständighet-srörelse. Det kanse mest intressanta och anmärkningsvärda är att rebelledarna för båda rörelserna bor i Sverige.
Nåväl tillbaka till Aceh. Alla kvinnor här är jättesöta och männen ser verkligen ut som fan. Lite som i Sverige där i princip alla män som bekant ser ut som Thomas Quick och kvinnorna som Kirsten Dunst och Scarlett Johansson. När jag vaknade i morse var huset där jag övernattar, vilket bebos av ett helt gäng europeer, tomt så när som på Fabio. Fabio - en stekig italiensk utrikeskorre med hästsvans, bar överkropp och en Bobby Ewing-bringa, hela italian-kittet. Han satt och rapporterade för en nyhetsbyrå i london. Han är här för att skriva om det första valet efter fredsavtalet som hölls häromdagen. Fabio bor annars på Bali och har en norsk flickvän vilket naturligtvis fick mig att knyta näven i fickan.
Det är så irriterande med stekarjobb som inte genererar något egentligt mätbart värde; utrikeskorrar, antikvarier, genusvetenskapsprofessorer osv osv. Det kanske mest irriterande är att det nyss nämnda sällskapet ofta ådrar sig medial uppmärksamhet och därmed också uppskattning från det motsatta könet. I vissa professorers fall kommer möjligen uppskattningen också från det egna könet.
Så där sitter alltså Fabio och knackar meningslösheter på sin Ibook i bar överkropp och har en läcker norska som väntar i bungalowen på Bali. En annan som sliter med fullt kvantifierbara ekonomiska modeller och management får inte skörda annat än en fet lön.
Jag hoppas kunna återkomma med fler anekdoter från tredje världen före jag drar till Sydney.
Jag hoppas kunna återkomma med fler anekdoter från tredje världen före jag drar till Sydney.
No comments:
Post a Comment