Thursday, January 25, 2007

Att sluta en studiecirkel

Jag är feminist. På senare tid har det gått inflation i detta uttryck, vilket har lett till att gärna PK-folket stiger utanför ramarna och proklamerar att man visst inte är feminist men att man tycker att... Här kommer allt som oftast en fin, kompakt liten summering av vad vi feminister tycker. Er blygsamhet är patetisk, ni liksom vi är feminister. Värnar då en feminist nödvändigtvis för ett jämlikt samhälle, där det som mest behövs?

Det finns vissa områden i politiken som kan betecknas som Talker-subjects, såsom miljö-, demokrati- och jämlikhetsfrågor. Vissa politiska partier (läs vänster och miljöpartiet) visar i det närmsta en patologisk motvilja att behandla dessa ämnen förnuftigt. Samtalsämnen och medelfördelning där den en genomsvensk intellektuell medklass prioriteras är slående. Härvid avses projekt som kvotering, diskussionsforum och genusvetenskapligliga universitetsutbildningar. Inte nog med att vi faktiskt betalar för kalaset, pengarna tas givetvis från annat håll, ämnat åt jämställdhet.


Med detta i åtanke, vill vi verkligen fortsätta att betala för kalaset? Själv känner jag mig manad att betala men då vill jag se lite mer resultat. I jämställdhetskassan har antalet kvinnliga chefer och manliga barnskötare subventionerats på tok för länge. Det finns en liten grupp människor i det här landet som blir hotade, slagna och i vissa fall dödade, bara av den anledning att de är kvinnor. Skuldbegreppet sitter här som en törnkrona på dessa kvinnor och varje dag föds nya Judas. I Dagens Nyheter (20070125) beskrivs hur Tugba Tunc kämpar för att ställa sina manliga gärningsmän inför rätta för att nästan ha berövat henne livet, och hon är långt ifrån ensam. Om nu dessa kvinnor lyckas söka hjälp är de i så dåligt skick att mycket krävs bara för att få dem på benen. När man väl är bandagerad och har fast mark under fötterna börjar det verkliga arbetet. Vem behöver denna begränsade jämställdhet mer?

Denna stöttande verksamhet bygger till stor del på volontära insatser, vilket inte kan vara rimligt. Vi har just bytt kapten på den svenska skutan och en ändring av kursen borde ske. När vi nu har ett land fullt av feminister (uttalade och outtalade), är det då inte rimligt att kräva av dessa feminister att jobba för jämställdhet, istället för att snacka bort pengarna?

1 comment:

Anonymous said...

För första gången är du något på spåren. Jag har ett ganska normalt jobb och är socialdemokrat och det du skriver är precis rätt. Jag trodde att du var en cynisk, intellektuell, högutbildad banker som inte kan tänka som den lilla människan. Här visar du på att du trots allt är en ganska vanlig kille från glesbygden. Det kanske kan bli något av dig också om du inte hoppar upp på de höga hästarna igen!

/Jessica