Den goda viljan

Den flitige läsaren har vid det här laget säkerligen noterat att jag fascineras av det fria valet. Jag har i flertalet inlägg berört dålig självdisciplin. Saknar man kontroll över sina drifter leder detta ofelbart till överkonsumtion av spp (self pity products). Det är klassiska spp som tobak, alkohol och narkotiska preparat. Men det kanske största problemet och dessutom det socialt mest accepterade är överkonsumtion av socker och fett. Detta missbruk anses vara primärt av privat och individuell karaktär. Det förs också fram diverse genetiska teorier om varför en stor del av befolkningen är överviktig. Alkoholism är betydligt mer skamligt. Trots att alkoholismen av medicinsk forskning samstämmigt framhålles som en nästan uteslutande genetiskt betingad åkomma. Övervikt och rökning däremot är snarast att anse som brist på självdisciplin. Jag avser i detta inlägg förklara varför.

Vi, det vill säga människan, vet nämligen hur vi själva är. Vi känner till vårt eget innersta väsen och vet att vi alltid har ett val. Detta är en kunskap om sig själv som är absolut sann och inte teorier. Det fria valet är alltid närvarande. Vilken situation vi än hamnar i eller vad vi än gör vet vi att vi hade kunnat agera annorlunda - även om det teoretiska förnuftet säger att handlandet avgörs av externa händelser. Ett mycket enkelt tankeexperiment visar detta.

Låt säga att du sitter och dricker en perfekt blandad bloody Mary på en servering i Hamptons. Plötsligt kommer en klart narkotikapåverkad yngling fram med en stilett i handen. Han ber dig att ta fram alla dina pengar och din IWC Portugese. Eftersom du förmodligen tänker i kausala termer knäpper du upp alligatorarmbandet och fiskar fram sedelklämman. Samtidigt vet du att du hade kunnat låta bli att följa rånarens uppmaning. Förmodligen hade du fått fyra hugg strax under revbenen och liggande i fosterställning blivit plockad på dina värdesaker. Det är också en möjlighet att du hade kunnat knuffa kafébordet över ynglingen och uppsöka hjälp ett par meter bakom dig där ett par polospelare hinkade Staropramen.

Du kan handla impulsivt eller underkasta dig förnuftets krav. Den kritiska moralen dikteras av förnuftet, inte av den subjektiva viljan. Eftersom dina handlingars konsekvenser inte kan klart avgöras i förväg kan vi inte kräva att våra handlingar ofelbart gagnar våra medmänniskor. Däremot bör vi alltid utföra våra handlingar med den goda viljan. Den goda viljan är, som Kant uttryckte det, det enda ovillkorligt goda.

Förnuftet som bör finnas hos varje individ uppställer två imperativ.

Det kategoriska imperativet:
Handla enbart efter den maxim om vilken du tillika kan vilja att den blir allmän lag.

Det praktiska imperativet:
Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i såväl din egen som i varje annan person bara som ett medel utan också som alltid tillika som ett ändamål.

Detta ger vid handen att du inte skall frossa i bakelser, bli fet och belasta samhället. Du kan inte rimligen vilja att ALLA andra skall göra det. Du skall inte röka och förpesta din omgivning få KOL och belasta samhället – du kan förhoppningsvis inte vilja att ALLA andra skall göra det. Du skall inte svartjobba eller missbruka sjukförsäkringen och så vidare. Jag tror att flertalet människor skulle hålla med mig om detta men lik förbannat finns det fullt av överviktiga och rökande free riders. Två ting fyller själen med ständig ny och tilltagande beundran och vördnad, ju oftare och intensivare tanken sysslar med dem: den stjärnbeströdda himlen över mig och den moraliska lagen inom mig.

Immanuel Kant 1781 och Olav G Enberg 2007