Häromdagen satt jag på krogen och hade just ätit middag. Som alltid efter en måltid beställde jag in en enkel espresso, tog fram min hårspray och började spraya mitt hår. Då hade paret vid bordet bredvid mage att snäsa åt mig att sluta spraya.- Vi försöker äta här, fräste mannen. Det där stinker och det kommer i vår mat.
- Och det sätter sig i våra kläder, fyllde hans feta fru i.
Vilken fräckhet! Det är väl min rättighet att fixa till min frisyr efter att jag ätit middag? Efter att jag sagt något fyndigt och elakt om att kvinnans tråkiga attityd passade väl ihop med hennes väldigt tråkiga och platta frisyr, blev det en himla kalabalik som slutade med att paret bytte bord. Kunde de inte bara gjort det direkt istället för att hoppa på mig när jag utövade mina rättigheter i ett fritt land?
Ett par dagar senare skulle jag äta middag på samma krog, men blev igenkänd av dörrvakten, som frågade om jag tänkte uppföra mig den här kvällen. När jag deklarerade att jag säkert skulle vilja spraya håret efter middagen förklarade vakten att i så fall fick jag göra det ute. En sån idiot! Det är ju minusgrader ute. Ska jag behöva gå ut och spraya håret bara för att nån sur gammal Svensson-tant tycker att det luktar lite illa? Jag gick självklart inte in i den restaurangen vare sig den kvällen eller någon annan kväll sedan dess.
Eftersom det är lite mer intressant med större sammanhang följer jag den brittiska och amerikanska lagstiftningen mer noggrannt än den svenska, men nu har jag förstått att det förra sommaren infördes ett förbud mot att spraya på krogar och barer över hela Sverige. Något försenad känner jag att jag inte kan sitta stilla utan att protestera mot denna typ av överförmynderi och inskränkning i personlig frihet. Jag, liksom många andra, är mån om min frisyr och precis som jag efter älskog vill fullborda natten genom att spraya till frissan vill jag självklart spraya efter en måltid eller några öl på krogen. Det stressar ner mig att veta att min frisyr ser okej ut. Visst, jag vet att det kan vara skadligt för mig att andas in gaserna från sprayflaskan flera gånger om dagen, men om detta höjer min livskvalitet ska det naturligtvis vara upp till mig huruvida jag vill fortsätta eller inte.Man motiverar den nya lagen bland annat med att personalen på krogen idag får i sig så mycket hårspray att det är skadligt för dem. Det man inte tänker på är att om man frågar personalen på många restauranger visar det sig, självfallet, att majoriteten av dem är sprayare själva. Det kommer säkert att kännas märkligt för dem att förbjuda andra att spraya när de själva skulle vilja göra det.
Ett annat argument för lagen är att människor ska kunna gå ut och äta middag utan att behöva få hårspray i sin mat eller sina kläder. Då tycker jag hellre att dessa personer kan öppna egna restauranger som är sprayfria, så får vi se om det finns nån marknad för dem. Det är naturligtvis bara en minoritet som vill ha det sprayfritt, så de restaurangerna kommer att dö ut direkt. Vi sprayare drar runt många krogar och barer och nu efter att lagen trätt i kraft kommer många av dessa att få stänga ner verksamheten eftersom vi kommer att stanna hemma eller flytta till Alicante, där friheten är lite större. Tyvärr! De ställen som ändå överlever kommer att bli mycket tråkigare ställen, eftersom alla vet att vi som är måna om våra frisyrer och vill spraya när vi är ute är lite roligare personer än de som inte sprayar. På min arbetsplats är det många icke-sprayare som sätter sig med oss sprayare när det är fika eftersom ”det alltid är roligare hos oss”.Nej, riv upp denna olyckliga, frihetsberövande lag innan krogar stänger på löpande band, och prata inte med mig på morgonen förrän jag fått min kopp kaffe och mitt morgonspray!
Vänligen men bestämt,
Olav
2 comments:
I princip har ni naturligtvis en poäng; alla bör ha rätten att leva ut sina friheter (sjukdomar) på sätt som behagar dem. I praktiken missar ni dock en viktig detalj genom att bortse från att alla i detta sammanhang är ni själv och att det finns minst en annan person som har rätten att inte bli utsatt för ert "självförverkligande". Möjligen kan man här tänka sig en invägning där spraymöjligheten vägs mot rätten att inte bli utsatt för sprayandet. Det skulle tyvärr innebära att ni förlorar eftersom sprayandet inte återfinns i någon rättighetskatalog samtidigt som det förefaller lätt att hävda medicinska skäl för att slippa bli utsatt för spray. Inte bara det, det skulle dessutom, i praktiken, bli något pinsamt för er när peruken åker av (jag utgår här från att ni använder peruk och att det är den ni sprayar och inget annat, ni har ju inget hår i övrigt, i vart fall inget att spraya). Då skulle ju alla inse att ni gör det enkom för att irritera andra, vilket i och för sig är en berömvärd åtgärd i all sin komplexitet, men som torde lämna er i en något brydsam position när ni hävdar rätten vara på er sida. När det sedan gäller påståendet att sprayare är roligare än icke sprayare är jag benägen att hålla med under förutsättning att vi talar om sprayare som föremål för skratt. Jag syftar här på att det är stor skillnad mellan att skratta åt någon/något och att skratta med dito. Helt klart har ni aldrig filosoferat över möjligheten att ni är utsatt för att "alla" skrattar åt er, en slutsats som förefaller inte bara trolig, utan även sannolik. I övrigt sympatiserar jag med er.
Mr Anonym
Du är fan helt dum i huvudet. Sedan är Herr Enberg helt jävla fucked up. Jätteroligt inlägg i rökdebatten - verkligen!
Post a Comment